Ida och Röda berget, del ett

I fredags var det alltså dags. Vi flög först till Alice Springs där vi skulle byta plan. Jag hade en syn framför mig ur tv-serien om de flygande doktorerna, ja ni vet den där som gick för länge sen. Så tänkte jag mig att det såg ut i Alice Springs... Finn berättade för mig att det bor över 20 000 invånare där så min bild var aningens fel! Vi spanade ändå ivrigt ur från fönstren men såg knappt själva staden. Det var i alla fall en söt liten flygplats. Här en skylt som visade vägen när vi skulle borda planet:



Utsiktsbild från planet. Titta så platt det är!




När vi såg Uluru för första gången från flygplanet så blev jag alldeles fascinerad! Fast jag har sett det säkert tusen gånger på bild så var det så häftigt att se det med egna ögon. Helt platt och så plötsligt ett högt rött berg! Snabbt snabbt fixade vi en hyrbil, körde till vårt lägenhetshotell, kastade in väskorna, handlade lite mat och så körde vi till Uluru.







Det var högre än både Finn och jag förväntat oss och som sagt så fascinerades vi av att det var så platt runt omkring. Kändes overkligt på något sätt. Jag tyckte att det såg ut som ett gigantiskt djur som lagt sig ned för att sova...

Uluru är ett heligt berg för aboriginerna och numera "äger" de området. För många år sedan när det aboriginerna inte hade så mycket att säga till om gjordes det en klätterled upp till toppen. Den är fortfarande i bruk men aboriginerna vädjar att man ska respektera deras önskan att inte bestiga berget. Vi förvånades över att det var så många som ändå bestämde sig för att klättra upp. På bilden kan man se några på väg uppåt.



Vi funderade på om vi skulle stanna kvar för att se solnedgången, men då började Ida bli trött så vi åkte hem. Själva resorten där det finns ett par olika hotell i olika prislägen ligger ett par kilometer från berget eftersom man inte får bebygga marken kring Uluru. Resorten heter Ayers rock resort och är egentligen det enda alternativet. Nästa hotell ligger 100 km därifrån! Det blev en enkel middag på rummet och sen somnade vi faktiskt tidigt alla tre.