Jag har ju glömt att berätta här på bloggen att Ida har slutat på dagis. Det är så mycket som jag tänker att jag borde skriva om här men sen hinner jag aldrig...
I alla fall så kändes det inget bra med Idas dagis. Det var flera saker som vi inte var nöjda med men den största anledningen till att vi tog ut henne därifrån var vilan. Varje dag efter lunchen så var det en två timmar lång vila och då var barnen tvungna att ligga i sina sängar. Ida, som inte har sovit middag sedan i augusti, tyckte att detta var väldigt jobbigt. Jag pratade med personalen och undrade om det fanns något annat Ida kunde göra men det enda de kunde tänka sig var att ge henne böcker så att hon kunde läsa för sig själv i sängen. Ida älskar ju att läsa så det hade varit helt ok men två timmar var alldeles för lång tid.
Tydligen så kändes de där två timmarna i sängen som en hel natt för Ida för hon sa ofta att det blir natt när hon är på dagis, dvs att hon ligger i sängen länge länge. Vi pratade förstås om vilan mycket här hemma och försökte förklara att det bara är ett tag på dagen som de vilar, men hon hade nog lite svårt att förstå det. Efter ett tag så började detta märkas på nätterna - hon fick mardrömmar och vaknade och sa att hon inte ville vara på dagis. Då var det ett ganska lätt beslut - det kändes viktigare att få sova på nätterna än att ha henne på dagis.
Mycket märkligt att alla de andra barnen sov och att personalen var så ointresserade av att lösa problemet. Jag försökte föreslå att hon kanske kunde få sitta och rita eller vara ute på gården, men det gick inte eftersom personalen skulle ha sin lunch under vilan. Jag förstår ju förstås att de inte kan ha en massa undantag från sina regler för Idas skull men det var trist att det inte gick att lösa. Är det något jag saknar från Sverige så är det nog just den pedagogiska förskolan! Här är det helt enkelt mer förvaring på många av ställena. Sorgligt men sant.
Annars tyckte Ida att det var ganska ok att vara på dagis. Ett tag så stressade jag iväg så fort jag kunde på morgonen och lämnade henne där fram tills vilan skulle börja, men det kändes inget bra. Och dessutom så är ju dagis så pass dyrt här att det kändes väldigt oekonomiskt att ha henne där inte ens halva dagar...
Men det positiva med den här dagiskarriären är att hon blev väldigt intresserad av att prata engelska så nu pratar vi engelska här hemma lite då och då och läser många böcker på engelska. Väldigt kul att se hur driven hon är!
Nu hoppas vi på att få plats på ett bra dagis så fort som möjligt, även om det inte ser så ljust ut för tillfället. Det går över förväntan att vara hemma med två barn så det är ingen panik för den sakens skull, men med tanke på hur ivrig Ida är på att lära sig engelska så vore det ju toppen om det löste sig snart!
