Och tack vare IKEA kunde vi äta dem med blåbärssylt! En lite snyggare förpackning hade ju dock inte skadat ;)
söndag 27 mars 2011
Inte riktigt på rätt dag
En dag försent men lika gott ändå, våfflor! Lovisa var lite skeptisk till en början men sen åt hon glatt.
Och tack vare IKEA kunde vi äta dem med blåbärssylt! En lite snyggare förpackning hade ju dock inte skadat ;)
Och tack vare IKEA kunde vi äta dem med blåbärssylt! En lite snyggare förpackning hade ju dock inte skadat ;)
fredag 25 mars 2011
En engelsk sång
Ida stod och sjöng lite på balkongen förut och jag frågade om jag kunde få spela in och visa på bloggen. Det fick jag, så håll tillgodo! Här kommer en av sångerna hon lärt sig på preschool!
Anledningen till att hon tittar förbi mig är att hon står på vårt bord och speglar sig i fönstret :)
Texten kan vara svårt att höra. Så här går den:
There's a house with a floor, with a floor, with a floor
There's a house with a wall, with a wall, with a wall
There's a house with a roof, with a roof, with a roof
Krasch!
There's no house anymore, anymore! There's no house anymore!
Anledningen till att hon tittar förbi mig är att hon står på vårt bord och speglar sig i fönstret :)
Texten kan vara svårt att höra. Så här går den:
There's a house with a floor, with a floor, with a floor
There's a house with a wall, with a wall, with a wall
There's a house with a roof, with a roof, with a roof
Krasch!
There's no house anymore, anymore! There's no house anymore!
torsdag 24 mars 2011
Idas preschool
Nu ska jag äntligen berätta om Idas preschool. Hon började ju i februari, då är det ju skolstart här, och det är alltså inte dagis. Jag tycker att man skulle kunna likna det vid det som kallades lekis när jag var liten. Som en slags förberedelse inför skolåren. Ida går tisdagar och torsdagar mellan 9 och 15 och nästa år utökas tiden och hon kommer då att gå måndag, onsdag och fredag. Sedan är det ju redan dags för skola eftersom man börjar här i 5 års åldern.
Ida gick ju en kort period på ett kindy (dagis) här men det trivdes ju vi inte alls med. Nu känns det verkligen helt annorlunda och jättebra! Lärarna, 4 st, har fokus på barnen och verkar superbra - och pedagogiska! Jag har inte luskat så mycket i det men jag har en känsla av att det krävs en pedagogisk utbildning för att få jobba på preschool medan det nog inte gör det för att jobba på kindy.
Så klart finns det saker som man önskar var annorlunda även nu. T ex är det en stor grupp på 30 barn och det blir nog väldigt högljutt emellanåt. Lokalen är inte heller den nyaste men fräsch ändå - tycker vi i alla fall som nu vant oss vid aussiestandard. Är dock inte helt säker på att ni skulle tycka det... Ska försöka ta med kameran och ta lite bilder.
Vad Ida tycker varierar från dag till dag men jag tror nog att hon har väldigt kul där. Hon lär sig så mycket och det känns som att hon kommer hem och sjunger på nya engelska sånger efter varje besök där. Ofta är de helt obekanta för mig så det är ju kul att jag också får lära mig lite nytt!
Det som verkligen är nytt för oss är ju att det ska skickas med matlåda varje dag. Förmiddagsmellanmål och lunch. Mellanmål är ganska lätt för då brukar det bli yoghurt och frukt men lunch är klurigare. Man skickar alltså inte med mat som ska värmas. Det blir ofta smörgåsar, köttbullar, några kex, äpple och gurka. Inte precis en vanlig lunch men det verkar vara det som de flesta skickar med.
Nu får det räcka för denna gången. Återkommer med mer info och bilder!
Ida gick ju en kort period på ett kindy (dagis) här men det trivdes ju vi inte alls med. Nu känns det verkligen helt annorlunda och jättebra! Lärarna, 4 st, har fokus på barnen och verkar superbra - och pedagogiska! Jag har inte luskat så mycket i det men jag har en känsla av att det krävs en pedagogisk utbildning för att få jobba på preschool medan det nog inte gör det för att jobba på kindy.
Så klart finns det saker som man önskar var annorlunda även nu. T ex är det en stor grupp på 30 barn och det blir nog väldigt högljutt emellanåt. Lokalen är inte heller den nyaste men fräsch ändå - tycker vi i alla fall som nu vant oss vid aussiestandard. Är dock inte helt säker på att ni skulle tycka det... Ska försöka ta med kameran och ta lite bilder.
Vad Ida tycker varierar från dag till dag men jag tror nog att hon har väldigt kul där. Hon lär sig så mycket och det känns som att hon kommer hem och sjunger på nya engelska sånger efter varje besök där. Ofta är de helt obekanta för mig så det är ju kul att jag också får lära mig lite nytt!
Det som verkligen är nytt för oss är ju att det ska skickas med matlåda varje dag. Förmiddagsmellanmål och lunch. Mellanmål är ganska lätt för då brukar det bli yoghurt och frukt men lunch är klurigare. Man skickar alltså inte med mat som ska värmas. Det blir ofta smörgåsar, köttbullar, några kex, äpple och gurka. Inte precis en vanlig lunch men det verkar vara det som de flesta skickar med.
Nu får det räcka för denna gången. Återkommer med mer info och bilder!
måndag 21 mars 2011
Tillbaka till vardagen
Åh, vad det är roligt att ha besök! Vi har haft det så mysigt nu under många veckor men nu har alla gäster åkt hem. Det är ganska komiskt på ett sätt hur det verkligen klumpade ihop sig med besöken för vår del. Först kom Finns föräldrar, när de åkt kom ju alltså även våra vänner A & T, dessutom kom en av Finns barndomskamrater med sin familj. De bodde dock på hotell eftersom det var fullt hos oss.
Nu vet vi tyvärr ingen mer som planerar en Sydneyresa. Hoppas vi blir glatt överraskade snart!
Den här lilla tjejen har i alla fall hunnit med att fylla år! Ett helt år har alltså redan gått sen hon kom till världen. Otroligt! Här ser ni hennes speciella uttryck som används till det mesta; rynka på näsan. Mest är det när något är väldigt kul - eller väldigt gott.
Nu vet vi tyvärr ingen mer som planerar en Sydneyresa. Hoppas vi blir glatt överraskade snart!
Den här lilla tjejen har i alla fall hunnit med att fylla år! Ett helt år har alltså redan gått sen hon kom till världen. Otroligt! Här ser ni hennes speciella uttryck som används till det mesta; rynka på näsan. Mest är det när något är väldigt kul - eller väldigt gott.
måndag 14 mars 2011
Busiga dagar med busiga tjejer
En kort hälsning från Sydney! Allt är bra, här busas det hela dagarna. Jättemysigt med besök!
måndag 7 mars 2011
Men vänta nu...
Kan någon på allvar stoppa tiden? Idag ska Elisabet och Erling åka tillbaka till Sverige. Redan?? De kom ju precis, känns det som. Vi hade ju tänkt att hinna med massor under den här tiden. Nåväl, en del hann vi ju med i alla fall. Ida och Elisabet hann t ex baka skurna pepparkakor:
Lovisa hann busa en hel del. Att åka sparkcykel med farfar var t ex väldigt kul:
Som tur är så får vi nya gäster i eftermiddag. Våra fina vänner A och T är här på besök!
tisdag 1 mars 2011
NZ, sista delen
Ja, vi åkte alltså vidare mot Whakapapa, ett bergsområde med tre fortfarande aktiva vulkaner. Vi kom fram på kvällen och åt en fin middag på ett slott (!). Det kändes lite malplacerat men middagen var god. På morgonen vaknade vi upp till ännu en solig dag.
Elisabet och Erling åkte stolliften upp till toppen (2500 m ungefär) men det vågade vi oss inte på med Ida och Lovisa. E och E hälsar att svenska fjällen är finare.
Sedan var det dags för en tur med husbilen igen, nu mot kusten och Paraparaumu. Det var en liten by som låg fint vid havet. Den stora ön som ni ser på fotot nedan är Kapiti island, ett naturreservat, som vi skulle besöka dagen därpå.
Vi hade blivit rekommenderade att äta fish'n chips på en speciell restaurang så det gjorde vi och sedan letade vi upp en glassbar för att äta den berömda Kapiti-glassen. Mycket god! Åk dit vettja och smaka! Jag gillade även den snygga förpackningen på den glassen som jag valde.
Dagen därpå åkte vi då till Kapiti island. Den turen hade vi bokat långt i förväg eftersom det är ett begränsat antal, 68 st för att vara exakt, som får besöka ön varje dag. Ett riktigt paradis för fåglar eftersom det inte fanns några direkta fiender där.
En weka som tvättar sig. Gullig nyfiken fågel!
Ännu en nyfiken liten orädd fågel, North island robin.
Vi hade en guide med oss på ön som höll i en intressant introduktion innan vi fick gå fritt på ön. Hon påstod att det gick bra att ta med sig Lovisas vagn till ett picknickområde som skulle ligga en bit upp på berget. Men henne skulle vi inte ha litat på... Vi gick och gick och släpade och släpade både vagnar och barn. Till slut vände jag, Finn och barnen om och gick ned till havet igen. Pust!
Här sitter jag och Lovisa och undrar vad det är för något som hoppar där ute... Men är det inte... Jo, delfiner!
När vi var på väg till fastlandet igen så dök de upp igen, mängder av delfiner som hoppade, dök och lekte omkring vår båt. Vilken fin avslutning på vår sista semesterdag!
Ja, för dagen därpå var det dags att packa ihop alla sakerna, lämna tillbaka husbilen och flyga hem till Sydney. Nordön var fantastiskt fin och så här i efterhand är vi väldigt glada att vi inte valde sydön eftersom det var en stor jordbävning i Christchurch. Vi märkte inget av det, mer än att det förstås var det stora samtalsämnet för alla vi mötte.
Elisabet och Erling åkte stolliften upp till toppen (2500 m ungefär) men det vågade vi oss inte på med Ida och Lovisa. E och E hälsar att svenska fjällen är finare.
Sedan var det dags för en tur med husbilen igen, nu mot kusten och Paraparaumu. Det var en liten by som låg fint vid havet. Den stora ön som ni ser på fotot nedan är Kapiti island, ett naturreservat, som vi skulle besöka dagen därpå.
Vi hade blivit rekommenderade att äta fish'n chips på en speciell restaurang så det gjorde vi och sedan letade vi upp en glassbar för att äta den berömda Kapiti-glassen. Mycket god! Åk dit vettja och smaka! Jag gillade även den snygga förpackningen på den glassen som jag valde.
Dagen därpå åkte vi då till Kapiti island. Den turen hade vi bokat långt i förväg eftersom det är ett begränsat antal, 68 st för att vara exakt, som får besöka ön varje dag. Ett riktigt paradis för fåglar eftersom det inte fanns några direkta fiender där.
En weka som tvättar sig. Gullig nyfiken fågel!
Ännu en nyfiken liten orädd fågel, North island robin.
Vi hade en guide med oss på ön som höll i en intressant introduktion innan vi fick gå fritt på ön. Hon påstod att det gick bra att ta med sig Lovisas vagn till ett picknickområde som skulle ligga en bit upp på berget. Men henne skulle vi inte ha litat på... Vi gick och gick och släpade och släpade både vagnar och barn. Till slut vände jag, Finn och barnen om och gick ned till havet igen. Pust!
Här sitter jag och Lovisa och undrar vad det är för något som hoppar där ute... Men är det inte... Jo, delfiner!
När vi var på väg till fastlandet igen så dök de upp igen, mängder av delfiner som hoppade, dök och lekte omkring vår båt. Vilken fin avslutning på vår sista semesterdag!
Ja, för dagen därpå var det dags att packa ihop alla sakerna, lämna tillbaka husbilen och flyga hem till Sydney. Nordön var fantastiskt fin och så här i efterhand är vi väldigt glada att vi inte valde sydön eftersom det var en stor jordbävning i Christchurch. Vi märkte inget av det, mer än att det förstås var det stora samtalsämnet för alla vi mötte.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
