Det blåser fortfarande mycket här i Sydney. Under förmiddagspromenaden såg vi t.o.m en surfare på vår strand här i Fairlight. Det är nog ovanligt!
Det konstigaste idag var det som en man sa till mig. Jag och Ida gick utmed lilla stranden i Manly och var på väg hem för att äta middag. Jag ville hålla Ida i handen för hon gick så väldigt nära kanten till stranden. Man går på en asfalterad gångbana och sen är det ett "stup" på ca 1,5-2 meter ner till sandstranden. Lite svårt att förklara, men ungefär som i Varamon. Då förstår alla Motalabor! Det är alltså inget räcke där. Ida ville så klart gå själv utan att hålla mig i handen. Stor tjej nu... Då kom det fram en man och berättade att barn har en inbyggd spärr mot stup. De skulle aldrig ramla ner för de går inte ut över kanten! Jag förklarade för mannen att jag tyckte att det lät otroligt men han insisterade på att det var så. Enligt honom så överför jag bara min höjdskräck till barn när jag varnar dem för höjder. Jaha, så mycket jag lär mig här i Australien -fast idag lärde jag mig nog bara att inte tro på alla som man pratar med!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hej!
Låter mysko det där med inbyggd spärr mot stup... skulle inte heller lita på det! Det känns så konstigt att ni går till stranden, köper blommor till balkongen och går runt sommarklädda! Här är det snöoväder och vi förbereder för första advent.Skumtomtarna är redan inhandlade och till helgen ska vi till Rimforsa för att hämta mossa och granris. Vi har även tittat ut vår gran som vi ska hugga till jul. Mysigt med egen skog! Vad har hänt annars här då?? Ja, Tindra har ju flyttat hemifrån. Hon åket förra tisdagen med en stor hästlastbil till Skåne. Många tårar föll på stallplanen den dagen...jag och Anna bölade ikapp med varsitt grimskaft i handen när lastbilen åkte. Usch, det var skitjobbigt! Annars är allt bra här. Eller förresten, igår blev jag bestulen på min cykelsadel! Skulle cykla till stallet och hade pälsat på mig hela vinterutrustningen med underställ, ullsockar, skidhandskar, fleecemössa under hjälmen, tjocka jackan och var laddad för en tur i solen...när jag ska låsa upp cyklen ser jag att sadeln är borta! KUL! Även Anders sadel var borta. De har stulit sadeln på ALLA vettiga cyklar! Så nu måste vi köpa nya sadlar. Det är väl ungefär det som har hänt här. Inget jobb, men jag har min viktminskningsgrupp en gång i veckan och det är jättekul! Hoppas på ett jobb i norrköping som hälsokonsult... håll tummarna! Njut av värmen och tänk på oss i kylan och snön! (fast lite mysigt är det i alla fall!)Just det, jag har lagt till dig i min skype-lista, men jag får bara ett frågetecken på din plats för att systemet väntar på ett godkännande från dig. Har du fått en förfrågan från mig eller ska jag göra om det? Jag har hittat dig i alla fall för det lär väl inte finnas fler Maria Nordesjö?? Hoppas att det går att fixa så vi kan prata snart!
Kram från Johanna
Hå, hå, jag skulle aldrig låta varken Tekla eller Nils promenera på kanten till ett två-meters-stup, överbeskyddande som jag är! Även om det finns en inbyggd spärr är jag rätt säker på att när den slår till är det redan försent... Känns inte som att de har full kroppskontroll direkt. (Fast jag har hört att bebisar inte kryper över plexiglasskivor med hål under, kanske är samma spärr?)
Johanna: Har Tindra redan åkt? Var det inte december? Förstår att det var sorgligt!
Jag mailar dig om skype!
Emma: Vad bra att det inte bara är jag som är skeptisk :) Jag har också hört om det där med plexiglas och spädbarn men aldrig att man kan lita på vad de små trollen hittar på.
Skicka en kommentar